ESP8266 är ett WiFi-kort med inbyggd processor och minne för enklare applikationer. Att ha en mikrodator med trådlös uppkoppling är fantastiskt för små roliga projekt i hemmet.

Adafruit gör många roliga utvecklingskort och deras Feather-serie består av flera olika kort och shields som går att stapla på varandra.

HiFiBerry DAC+ Light är ett litet ljudkort, specialgjort för en Raspberry Pi.

Innan jag skaffade en 3D-skrivare fick jag gå runt i återvinningspåsarna och försöka hitta nån gammal förpackning att använda till mitt elektronikprojekt. Det blev aldrig riktigt bra, alltid fel storlek och ofta besvärlig plast att bearbeta.

MQTT (Message Queuing Telemetry Transport) är ett publikt protokoll för Internet of Things (IoT) som används för att skicka meddelanden mellan enheter. Det utvecklades först av IBM år 1999 och har sedan dess blivit en standard för IoT-kommunikation.

Robotar som rör sig på något sätt, eller som blir förflyttade av omgivningen, kan dra nytta av att veta i vilken riktning eller vinkel de befinner sig. Genom att känna till accelerationen och lutningen kan tex en drönare blixtsnabbt justera kraften till de olika motorerna för att hålla sig plan i luften.

Inför bygget av vår robot har jag undersökt vilka alternativ det finns för datakommunikation för IoT, Internet of Things, alltså uppkopplade prylar. I den här artikeln går jag igenom de fyra vanligaste sätten att koppla upp elektronik med omvärlden. Den här gången har jag enbart tittat på trådlös teknik. Varje teknik har sina för- och nackdelar och det finns ingen som är bäst på allt. Vilken teknik du ska välja för ditt projekt eller pryl beror på hur och var den ska användas.

Här har jag precis påbörjat mitt tomatbevattningsprojekt. En Arduino Uno står för strömförsörjning och programmering av en NodeMCU.

Jag gillar inte att gå upp!

Nu har min solcellsregulator kommit. Det är en Epever Triron2210N som ska klara 20A och som har MPPT-teknik för maximal effektivitet.

Jag beställde hem några olika Arduino-kloner från AliExpress, bland annat den här "Pro mini".

Jag har en plan om att bygga en robot. Det ska bli en ganska smart robot med bildigenkänning med hjälp av AI och machine learning och den ska kunna köra eller gå ute i terrängen.

Jag hittade en gammal digital-tv-box som får fungera som housing till mitt tomatbevattningsprojekt. I lådan har jag installerat två pumpar (en av dem syns överst i bild), en arduino, en display samt anslutningar för strömförsörjning och sensorerna som ska mäta fuktnivåerna i jorden.

Nu har jag byggt klart mitt LiFePO-batteripack och kopplat in solcellsregulatorn. Och för att den ska bli smidig och portabel har jag även designat och printat en batterilåda med handtag. Ett enda smidigt portabelt paket att ta med ut på flygfältet.

Efter mycket trixande är jag äntligen klar med första versionen av min portabla LiPo-batteri-laddstation.

Jag har letat runt internet i många dagar och sena kvällar nu efter ett bra batteri till min solcellsanläggning.

Nu har jag lött ihop battericellerna som jag köpt. Det är 4 stycken LiFePo4-celler på ca 9Ah styck. Egentligen är de på 10Ah men de är nästan 10 år gamla och har använts i elcyklar så väl begagnade men fortfarande alltså nästan 90% av kapaciteten kvar. Det är ju coolt!

Jag har börjat bygga och flyga små racing-drönare. Det är små drönare med fyra propellrar (quadcopter), ca 15-40 cm stora. Man kan utrusta drönarna med kamera och ha goggles som man tittar i, då kallas det för FPV (first person view).

Motorer finns överallt omkring oss och numera tar vi dem för givet. Det finns stora motorer som de i bilar och flygplan och små motorer som driver fläkten i datorn eller som snurrar på hårddisken.

Jag har räknat en hel del på mitt portabla LiPo-batteri-system och försökt få fram hur många watt anläggningen kommer att dra men jag tycker det är svårt. Min förbrukning är väldigt oregelbunden. Så jag tröttnade på att räkna och gick istället på hur stor solcell jag orkar bära runt på.